From One Brother To Another - The Allman Brothers Band

Få band har fått mig att känna som att varje medlem är lika viktig för gruppens helhet som The Allman Brothers Band. De som man faktiskt får se lite som sydrockens förebilder har ett sound som känns lika spännande och innovativt idag som när det kom för över 40 år sedan.
Jag har alltid lite extra över till en grupps gitarrister, och radarparet som denna grupp startade med var ju inga mindre än Duane Allman och Dickey Betts.
Duane är något av en personlig husgud för mig, och jag har läst flera biografier om honom.
När man studerar gitarrister är det lätt att snöa in på deras utrustning, och i synnerhet då deras gitarrer.
Både Duane och Dickey är mest kända som Gibson-spelare, vilket resulterat i att Gibson släppt två olika signaturmodeller för dessa gitarrförebilder:

Dickey Betts SG

En Duane Allman 1959 Cherry Sunburst Les Paul och  en Dickey Betts SG (även om det egentligen är en Les Paul och inte SG då originalet är från 1961 och namnet SG kom först 1963).
Det som är extra roligt med Dickey Betts SG är att det var samma gitarr som Dickey sålde till Duane Allman , så man kan säga att Duane har två signaturmodeller.
Anledningen till att Duane använde sig av en till gitarr utöver sin vanliga Les Paul var att bandet ville slippa vänta på att han skulle stämma om gitarren för låtar med slide. Signaturmodellen går också under namnet "From One Brother To Another, så serienumret börjar med B2B (förutom ett exklusivt antal som enbart är signerade av Dickey Betts följt av ett nummer).

Duane till vänster med sin Goldtop och Dickey till höger med "SGn"

När det gäller Duanes Les Paul-signaturmodell så kanske man kan tycka att valet av gitarr är lite konstigt.
Cherry Sunbursten den är baserad på hade Duane bara några korta månader innan han dog. Den som man kan tycka att en signaturmodell ska baseras på borde ju isåfall vara hans Les Paul Goldtop från 1957 som han bl.a ska ha spelat in med till hela Idlewild South skivan och också använde till inspelningen av Layla tillsammans med Eric Clapton.
Vill man läsa mer om historien kring denna Goldtop och vad som hände med den efter att Duane bytt bort den mot en 58 Les Paul (vissa hävdar att det var en 59a) kolla här.
Hur är det då med dessa signaturmodeller? Svänger man in i närmaste musikaffär och hittar en uppe på väggen? Njae, signature innebär ju tyvärr också att de är svindyra (nypris var på 4000 dollar för SG:n har jag för mig) och limiterade så de är slut sedan länge.
Alla vet vi hur tragedin slog till och Duane dog i en motorcykelolycka 1971, men bandet fortsatte och har varit aktiva ända till de gjorde sin sista spelning 28 Oktober 2014.

Två generationer; t.v. Gregg Allman och Dickey Betts t.h. deras söner Devon Allman och Duane Betts

Det jag tycker är extra kul är att medlemmars barn går i sina föräldrars fotspår och fortsätter den musikaliska banan. De gör spelningar tillsammans med sina föräldrar och även tillsammans. Jag tänker då främst på Gregg Allmans son Devon Allman och Dickey Betts son Duane Betts, som ärvt sina pappors musikaliska färdigheter, men såklart även Butch Trucks brorson Derek Trucks som blev medlem i Allman Brothers 1999.
Devon Allman var ju tidigare med i gruppen Royal Southern Brotherhood, vars sound och uppsättning starkt påminner om Allman Brothers Band. Jag har sett bandet uppträda i Sverige två gånger och det var riktigt roliga spelningar att lyssna på. Det roliga är att Devon hoppade av bandet för att satsa på sin solokarriär. Devon Allman, son till Gregg Allman, brorson till Duane Allman. Hans ersättare blev Tyrone Vaughan, son till Jimmie Vaughan och då även brorson till Stevie Ray Vaughan!

Vad ville jag då komma fram till med denna text?
Helt enkelt hylla ett fantastiskt band med några enkla rader. Har ni inte lyssnat på ett tag så kika på denna videon från Fillmore East den 23e September 1970. Här framför Allman Brothers Band den fantastiska låten Dreams: