Musikprofiler med svenska gitarrer

Lemmy Kilmister med en Hagström
H-8 på Top of the Pop 1979.

Det finns flera exempel på att musikaliska världsstjärnor använt sig av svenska märken när de uppträtt genom åren.
Kanske inte så förvånande ändå. Sverige och allt som rör musik tycks alltid skörda succé på något sätt i alla olika sammanhang, så varför inte i skapandet av instrument som uppskattas av musikens elit?
 Vi har det anrika gitarrmärket Levin (som dock inte finns med som exempel i detta inlägg), klassiska Hagström och genuina gitarrbyggare som Göran Malmberg som exempel på svensk gitarrbyggarprofiler.
Det unika som de framställer går inte världen obemärkt förbi. Jag tänkte visa några exempel här.

Malmberg själv har sagt att kroppen är hollow semi-acoustic.

Jag börjar med den svenska gitarrtillverkaren Göran Malmberg, känd för att  bl.a. gjort beställda gitarrer åt Roffe Wikström.

I en video där Cream framför N.S.U. kan man se Eric Clapton använda sig av en telecaster-inspirerad Malmberg-gitarr med mer Gibson-stil på huvudet.
Man ska sedan inte gå till överdrift och säga att Clapton använde sig mycket av denna gitarren.
I videon använder sig medlemmarna av flera olika märkliga instrument. Man kan anta att de hade ett urval att välja bland under inspelningen. Malmberg blev då Claptons "huvudgitarr" att låna under videon, och inte någon som Clapton ägde efteråt. Inte mindre häftigt för det!

Eric Clapton smeker upp sitt solo på en Malmberg-gitarr.

Björn Ulvaeus saknar bara lite ansiktssmink för att bli en
svensk version av Gene Simmons i denna utstyrseln.

Malmbergs mest kända gitarr är såklart ABBA-gitarren som var med i Eurovision Song Contest i Brighton 1974. Björn Ulvaeus hade den spetsiga (och enligt mig icke så snygga) gitarren.
Eurovision har ju alltid handlat om glitter och glamour, så Björn ville ha en uppseendeväckande gitarr som ändå skulle vara lättspelad.

I samband med att ABBA-museet skulle invigas så tog man fram en limiterad utgåva på 50 stycken kopior på denna gitarren och sålde.
Kostnaden var 14500:- för en glittergura.
De var nu gjorda i Korea istället, men alla testas och godkänns av Göran Malmberg själv. Det sålde slut snabbt!

ABBA-gitarren i all sin glans.

Lenny Breau med en H12.

 Ett annat svenskt märke valt av kända profiler är Hagström.
Frank Zappa gjorde reklam för flera olika modeller, David Bowie spelade på en Hagström Kent.
Ett märke jag personligen gillar mycket och har samlat på mig mycket gamla stärkare bland annat.

Den kanadensiska jazzgitarristen Lenny Breau hade under en period en H12 (jag äger också en sådan modell), som han gjorde om till en sjusträngad version.
Ryktet säger dock att han pantsatte den gitarren efter ett tag.
Lenny var känd för många olika stilar som jazz, country, klassisk, och flamenco. Han inspirerades av bl.a. Chet Atkins med sin fingerstilsteknik, som inte var vanlig bland jazzmusiker. Genom att använda sjusträngad gitarr kunde han få den att nästan få samma framförande som ett piano.
Lenny dog 43 år gammal 1984, då han påträffades strypt i en pool. Fallet är fortfarande olöst.

Jimi Hendrix och Noel Redding som här spelar på sin Hagström bas vid ett liveframträdande.

Båda H-8:orna på samma bild från
Saville Theater London England 1967-10-08.

Sedan har vi ju Jimi Hendrix och Noel Redding, som båda hade varsin Hagström 8-strängad bas.
Ingen vet säkert hur de blev ägare till dessa, men en teori är att Hagström gav dessa som gåvor när bandet var på turné i Sverige. En annan teori är att basarna inhandlades av medlemmarna själva under Amerika-turnén 1967.
Noel ska inte ha gillat den särskilt mycket men använde den på albumet Axis Bold as Love från 1967 på spåren Spanish Castle Magic, You've got me Floating och Little miss Lover.
Han hade den även på några låtar på BBC Sessions, där deras version av Hoochie Coochie Man verkligen framhäver basens ljud.
     Jimi använde sin H-8 under en inspelningssession med Curtis Knight och the Squires på några låtar.


Detta får räcka som nedklamp i musikhistorien för denna gången.